Familjenasp.com

Min blogg var så mycket bättre förut.
Tack vare att jag äntligen fick chansen att träffa bloggvännen fina Johanna från www.lifeofjohanna.se så började jag leta i min blogg efter hur länge vi känt varandra.

Jag gick tillbaka i bloggen, månad för månad och hittade kommentarer från sommaren 2010. Jag har inte gått tillbaka längre för att kolla. Men man kan ju konstatera att vi faktiskt känt varandra via bloggar i minst 4 år 🙂

När jag gick igenom gamla kommentarer kikade jag ju även på mina inlägg. Då fanns inget ”idag gjorde jag det, sen det. osv”. Då var bloggen rolig. Där fanns humor och inlägg bara för inläggets skull. Fina små bilder och trevliga kommentarer från andra bloggare.

Nåja, var sak har sin tid.

Johanna och jag i Gamla Stan förra helgen! Vi råkade vara i Stockholm samtidigt och jag är så glad att hon tog kontakt och berättade att hon också var där 🙂

Natti!

Tänk vad fort det kan gå.
I morse var det inte alls lika tungt att gå upp som igår. När jag diskuterade detta med övriga familjemedlemmar så tyckte de att jag lät som döden själv igår… Inte konstigt att jag kände mig risig. Dottern beskrev det som om jag höll på att hosta ur lungorna. – Jo, det kändes faktiskt så!

Huvudvärken höll sig kvar ett bra tag idag, men hostan känns bättre. Vi sov länge och drog sedan till stallet. Julia ska tävla själv för första gången i morgon. Hon åker med en annan familj och jag ska åka på innebandymatch med sonen. Vi putsade alla grejer och fixade i ordning i stallet – det är verkligen terapigöra för mig. Man kan inte tänka på något annat. Bara nu. Här och nu. Huvudvärken släppte! Rätt skönt faktiskt för jag har knaprat rätt starka piller sedan fredag morgon.

Hästar är min medicin!

Igår var en riktigt skitdag!
Vaknade och kunde knappt andas, hostan hade trängt sig ner i lungorna, det gjorde ont att andas. För varje gång jag hostade kändes det som att huvudet skulle sprängas. Vilken extrem huvudvärk jag hade Tänkte: Måste till jobbet. Åt frukost. Tänkte om: Jag mår skit! Sjukanmälde mig. Sov till 12. Fortfarande lika illa, men jag skulle ju hämta 2 ton hö idag. Stars hö är slut! Bara 1 bal kvar… räcker inte länge… Tänkte om. Åker bara ett lass. Fyller transporten med maxlaxten 800 kilo. Starka och hjälpsamma sonen följer med mig och lastar hö i grannstaden. Dottern hjälper oss att lasta ur. 40 höbalar är nu på sin plats och jag är helt slut.

Bilden är från Pizzerian – ungarna måste ju ha mat.

Varför hämtade jag hö när jag är sjuk?! ja det kan man undra. Men jag hamnade i läget – nu eller aldrig.
Maken är bortrest så någon hjälp av honom var inte planerad… Vi hade väntat med hö in i det sista för jag trodde vi skulle samköra hö med flera i samma stall som vi. Men vårt hö sinade och för bara någon dag sedan fick jag veta att det ej skulle bli någon samkörning – PANIK! vi hade 2 balar kvar (ca 40 kilo) räcker max 4 dagar. Om jag inte hämtade fredag så skulle vårt hö ta slut i helgen och jag är noga med att Star får samma hö eftersom han är lite känslig. Tur att mina barn är hjälpsamma. Det blev en tidig kväll!
Helt slut.