Full fart var det hela helgen. Vi var väldigt långt borta från ponnyn. 42 mil faktiskt. Men såklart vi fixade ponnyn både före och efter vår lilla resa.
Idag körde vi ett övningspass som handlade om lydnadshoppning. ”övningen är bra för hästar som har en tendens att rusa”… passar perfekt för vår ponny.
Julia var rätt så nöjd idag. Övningen var svår, men hon tyckte att hon fick till det.
Det blev lite oplanerat ombytta roller i stallet idag. Efter mockning och fix skulle Julia rida en stund i ridhuset. Men så kom vi på att hon skulle hålla lektion för mig i stället.
Så jag satte på mig hennes hjälm och hoppade upp. Fina söta Star som gör sitt bästa. Jag blev faktiskt ganska nöjd.
bilden som jag tänkte lägga upp här laggar, så sorry. Sned bild 🙁
Jag använder Blogg, Facebook och Instagram. Jag delar med mig av delar ur mitt liv. Valda delar. Jag försöker vara personlig utan att vara privat.
Oftast delar jag (och alla andra som jag) med mig av sådant vi gillar, tycker är fint eller tänkvärt. Vi gömmer en stor del av våra liv. Men varför delar vi med oss?
Blogg har jag för att jag gillar att skriva. Facebook har jag för att jag vill ha kontakt med släkt och vänner som inte bor där jag bor. Instagram har jag för att jag gillar foto. För att jag gillar vackra saker och för att jag tycker att det är roligt.
Idag lade jag ut den ickeromantiskasidan av mitt köksbord på instagram. Man kan på bara några minuter se vad som intresserar folk på instagram. Om man lägger ut något fint, en naturbild, ett djur eller någon fin inredningsdetalj – gärna med ljus – då får man genast massor med likes. Om man lägger ut något rörigt, då blir det inte så många likes.
Min bild har 3 likes och jag tycker att det är spännande! Spännande för att vi är som vi är. Spännande för att man faktiskt skulle kunna forska på detta. Ja, jag är knasig jag vet!
Min Bild:
3 likes på instagram.
På instagram heter jag lindafasp
Idag är jag sjuk trött. Vilken himlarna tur att det är torsdag och min lediga dag!
Jag sov faktiskt ända till 10 idag. Det behövde jag verkligen!
Nu sitter jag med mitt kaffe och njuter!
Jag hoppas att alla ibland får sådana här sköna mornar.
Igår var ju Julia i Gävle och red sin tredje runda på höjden 110 cm; Lätt A. Äntligen en felfri runda 🙂 en kompis till Julia filmade ritten. Julia var riktigt nöjd!
Har vi världens sötaste killar, eller?
Barnen låg på köksgolvet och gjorde plankan. När Julia ligger på golvet hoppar Batman upp på hennes rygg. Där låg han i 5 intervaller 🙂
Dexter var inte lika medgörlig och ville gärna hoppa av!
Sen blev de helt slut och lade sig i en stol för att sova.
Var är champagnen? Sonen stod i mål idag och de vann med 8-4. Han tog massor med skott – en riktig stjärna som räddade massor!
Dottern red sin tredje Lätt A (110cm) och nollade!
Julia red alltså felfritt. Känns jättekul eftersom hon nyss börjat hoppa de höjderna 🙂
Det blir ingen champagne utan det blir som vanligt; två äter middag tillsammans en tredje äter när han kommer hem och dottern får ta sin middag som nattmacka för hon är kvar i Gävle och hejar på sin kompis (tillika transportör). Eftersom jag inte kunde följa med fick hon åka med stallkompisar 🙂
Hoststatus: Illa – men nu har jag hittat hostmedicin i kylen!!!
Idag är en annorlunda dag!
Dagen idag är annorlunda på många sätt.
Det är tävlingsdag men ändå har jag tid att sitta och äta långfrukost.
Det är tävlingsdag men jag ska inte följa med…
Knas i kubik skulle man kunna säga.
Eftersom Julia tävlar i högre klasser nu än tidigare är starterna oftast på eftermiddagen när alla lägre höjder är gjorda. Idag ska hon åka med en stallkompis och för första gången tävla utan mig. Lärorikt för oss båda tror jag!
Jag ska på ett annat äventyr. Jag ska med min son på säsongens andra innebandymatch. Om en liten stund ska jag skjutsa ut dottern till stallet och sedan hem igen för att ta hand om sonen.
Om man har läst här de senaste dagarna skulle man ju kunna undra: ”har inte den där kvinnan någon karl? – kan inte han göra någon också?”
Jag har en alldeles utomordentlig make som håller ställningarna för det mesta. Men just denna helg är han bortrest och i slutet på förra veckan jobbade han på annan ort… Sånt är livet!
Min blogg var så mycket bättre förut.
Tack vare att jag äntligen fick chansen att träffa bloggvännen fina Johanna från www.lifeofjohanna.se så började jag leta i min blogg efter hur länge vi känt varandra.
Jag gick tillbaka i bloggen, månad för månad och hittade kommentarer från sommaren 2010. Jag har inte gått tillbaka längre för att kolla. Men man kan ju konstatera att vi faktiskt känt varandra via bloggar i minst 4 år 🙂
När jag gick igenom gamla kommentarer kikade jag ju även på mina inlägg. Då fanns inget ”idag gjorde jag det, sen det. osv”. Då var bloggen rolig. Där fanns humor och inlägg bara för inläggets skull. Fina små bilder och trevliga kommentarer från andra bloggare.
Nåja, var sak har sin tid.
Johanna och jag i Gamla Stan förra helgen! Vi råkade vara i Stockholm samtidigt och jag är så glad att hon tog kontakt och berättade att hon också var där 🙂
Tänk vad fort det kan gå.
I morse var det inte alls lika tungt att gå upp som igår. När jag diskuterade detta med övriga familjemedlemmar så tyckte de att jag lät som döden själv igår… Inte konstigt att jag kände mig risig. Dottern beskrev det som om jag höll på att hosta ur lungorna. – Jo, det kändes faktiskt så!
Huvudvärken höll sig kvar ett bra tag idag, men hostan känns bättre. Vi sov länge och drog sedan till stallet. Julia ska tävla själv för första gången i morgon. Hon åker med en annan familj och jag ska åka på innebandymatch med sonen. Vi putsade alla grejer och fixade i ordning i stallet – det är verkligen terapigöra för mig. Man kan inte tänka på något annat. Bara nu. Här och nu. Huvudvärken släppte! Rätt skönt faktiskt för jag har knaprat rätt starka piller sedan fredag morgon.
Igår var en riktigt skitdag!
Vaknade och kunde knappt andas, hostan hade trängt sig ner i lungorna, det gjorde ont att andas. För varje gång jag hostade kändes det som att huvudet skulle sprängas. Vilken extrem huvudvärk jag hade Tänkte: Måste till jobbet. Åt frukost. Tänkte om: Jag mår skit! Sjukanmälde mig. Sov till 12. Fortfarande lika illa, men jag skulle ju hämta 2 ton hö idag. Stars hö är slut! Bara 1 bal kvar… räcker inte länge… Tänkte om. Åker bara ett lass. Fyller transporten med maxlaxten 800 kilo. Starka och hjälpsamma sonen följer med mig och lastar hö i grannstaden. Dottern hjälper oss att lasta ur. 40 höbalar är nu på sin plats och jag är helt slut.
Bilden är från Pizzerian – ungarna måste ju ha mat.
Varför hämtade jag hö när jag är sjuk?! ja det kan man undra. Men jag hamnade i läget – nu eller aldrig.
Maken är bortrest så någon hjälp av honom var inte planerad… Vi hade väntat med hö in i det sista för jag trodde vi skulle samköra hö med flera i samma stall som vi. Men vårt hö sinade och för bara någon dag sedan fick jag veta att det ej skulle bli någon samkörning – PANIK! vi hade 2 balar kvar (ca 40 kilo) räcker max 4 dagar. Om jag inte hämtade fredag så skulle vårt hö ta slut i helgen och jag är noga med att Star får samma hö eftersom han är lite känslig. Tur att mina barn är hjälpsamma. Det blev en tidig kväll!
Helt slut.
När vi fick hem killarna hade vi redan dubbla matskålar och två kattlådor. Matskålarna var dock udda och med låga kanter. Nu har vi sett ut några fina skålar och klickat hem på nätet.
De ljusblå till höger med bricka hade vi redan. Det till höger är nytt. På underlägget och de små grå skålarna står det ”prinsen”. Bakom maten de äter har vi mat och godisförråd.
Vi är så glada över dessa två prinsar. De skänker både glädje och kärlek!
Sonen och jag har åkt på utflykt! Vi tog mysbilen och drog till Stockholm över helgen. Ponnyn, tonåringen och pappan lämnar vi hemma. Fredagskvällen bestod av god mat och trevligt umgänge med mor och far samt bror med familj.
Tre generationer badade och de flesta bastade.
Här kommer dagens bilder ❤️.
Diskmaskinen är alltid stängd både när vi inte är hemma och när vi är hemma. Idag när jag höll på att tömma hittade de en väg in. Sött men farligt!
Tur att de har sin filt i fönstret. En mycket bättre plats att vara på!
