Familjenasp.com

Efter en 8 timma lång bilresa var vi äntligen framme i Niagara Falls. Vi korsade gränsen till Kanada eftersom vi hade boende i Kanada. Det var fortfarande eftermiddag när vi kom fram, så vi började med ett dopp i poolen. Efter middagen gick vi runt på stan. Staden Niagara Falls på USA-sidan så väldigt nedgånget ut men på Kanad-sidan var det som ett litet Las Vegas fast med riktiga vattenfall i stället för fake 🙂

Pool! Härligt!

Det fanns många snygga bilar på gatorna. Eller varför inte en Hummerlimo?

Neon och höga hus.

En Raccoon.

Delar av vattenfallen på den Kanadensiska sidan, kallas hästskon.

Vattenfallen på den Amerikanska sidan.

Vattenfallen på den Amerikanska sidan.

Vi tyckte alla att det var mäktigt och läckert. Men vi var inte överväldigade…
Det blev vi dock dagen efter…
Nästa inlägg (ovan) visar lite av det.

Idag har vi åkt den hittills vackraste turen på resan. Vi har åkt genom mitten av Staten Pennsylvania och genom stora delar av New York State. 40 mil åkte vi utan att telefonen hade tillgång till internet, vilket passade alldeles utmärkt då utsikten var så vacker.

Tidigare har vi åkt på vägar som passerat städer som inte syns. Riktiga motorvägar. Idag har vi åkt på mindre motorvägar som passerar städer. vissa städer har vi till och med åkt igenom. Landskapet är kuperat och vi passerar stora floder som vägarna snirklar sig runt. Vi har hittills bara sett lövskog. Riktigt vackert! Vi passerade en granplantering men det var helt klart genmanipulerade blivande julgranar, de var helt perfekta.

Målet för dagen är Niagara Falls. Vi ska bo på den Kanadensiska sidan efter att idag ha åkt 60 mil. Vi har varit på vägarna idag sedan 08.15. Klockan är nu 14.00 och vi har ca 15 mil kvar…
Vi tog ett långt lunchstopp och gick in i ett typiskt amerikanskt varuhus – K-Mart.

Vi gick upp tidigt idag för att vi hade en lång resa men också för att vi bodde på ett ofräscht hotell.

Hotellet i Harrisburg var en intressant upplevelse. Det var ett hotell som inte hade platsat i en Hitchcockfilm, men några ur personalen hade kunnat direktrekryteras. De var givetvis vänliga, men om man gick på utseendet så passade de ganska bra i vilken skräckis som helst. Hotellet var gammalt och inrökt, det sämsta boendet hittills på resan. Även fast vi fick ett ”rökfritt” rum, så var hela hotellet så inrökt att det var svårt att sova. Detta hotell ingår i vår förbokade resplan som är bokat av Swansons American travel… och jag kommer att påpeka sunkigheten när vi kommer hem.

Middagsrestaurangen fredag kväll. Middagen blev väldigt amerikansk. Kändes som att vi var i en amerikansk film. Vi satt i bås och åt.

Mycket mat!

Dags att tvätta. Jag tvättade och tumlade 2 maskiner på 2 timmar. Det fanns 1 tvättmaskin och 1 tumlade. Tvättprogrammet tog 30 minuter…

På kvällen lade vi undan telefoner och datorer och spelade spel. Vi skrattade mycket!

Det var dåligt med uppkoppling längs denna väg…
Men nu så tror jag att det ska funka…

Nu är vi på väg norrut. Igår åkte vi förbi Amishcounty. Vi stannade i Lancaster som är en ort där många Amishfolk bor. Det finns ca 600000 som tillhör Amishsekten i världen. Det bor många i Pennsylvania och i Ohio. I Lancaster som ligger i Pennsylvania beräknar man att det bor ca 60000 av Amishfolket.

De lever ett annorlunda liv och jag ska inte skriva ner allt jag lärt mig. Men över lag verkar det vara ett trevligt folk som inte överkonsumerar utan tvärt om lever som på 1700-talet. De använder inte el, men gas och batterier går bra. De kör inte bil men de kör häst och vagn eller cyklar. Inlines och sparkcykel går också bra.

När jag var i Lancaster för 20 år sedan arbetade de flesta fortfarande med jordbruk. Men nu är det bara 40% som arbetar med jordbruk. Resterande har byggnadsarbetarjobb om man är man. Om man är kvinna jobbar man i butik, är barnflicka eller så jobbar man som serveringspersonal. Amishfolket har inga kostnader för bilar, el eller sjukvård. De betalar inte skatt eftersom de inte utnyttjar samhällets tjänster. De kan besöka vanliga sjukhus om de behöver och betalar då kontant. Tack vare allt de lever utan blir de ofta ganska rika. Vi passerade många vackra stora gårdar som utifrån såg fullt moderna ut.

Kläderna står för mycket av deras tradition och den som är nyfiken får googla. Det jag dock tyckte var intressant var att man anpassat kläderna för att kunna arbeta ute i samhället. Om man när Amishkvinna så kommer man inte få jobb som barnflicka om man har klänningen full av nålar i stället för knappar. Så, om man jobbar ute i samhället har man kläder med knappar i stället för nålar.

Amisfamiljerna handlar precis som vi på vanliga livsmedelsbutiker, de varor som de ej är självförsörjande med. De tar häst och vagn till affären och affärerna i Lancaster har parkering för hästar!

Amishfolket vill inte bli fotograferade och därför har jag inte tagit så mycket kort. Det är inte heller så att de ställer upp som ”turistattraktioner”. De lever sitt liv i Lancaster medan vi turister åker runt och försöker få en skymt av dem och deras gårdar. Rätt galet egentligen.

Flick och kvinnodräkter. Varje kvinna äger ungefär 4 set kläder. Inga knappar, bara nålar.

Pojkkläder. Pojkarna har 4 knappar och ingen gylf… hur gör de när de pottränar?

Amishkvinnor är mycket duktiga på att göra lapptäcken!

sovrum

En vagn man har bakom hästen. Täckt vagn = tillhör gift man. Öppen vagn = tillhör ogift man.

Parkering för hästar utanför matvarubutiken.

Här kommer en Amishfamilj med sin häst och vagn.

Maten och våra matvanor på resan får en egen rubrik.
Bilderna är lättast att ladda upp från mobilen. Texten skriver jag senare när vi är ”on the road”

Ibland ingår hotellfrukost ibland inte. Hittills har vi fått frukost på 4 av 11 hotell. I Washington D.C ingick inte frukost. Idag, precis som igår åt vi frukost på Mc Donalds. Vi vuxna börjar bli rätt trötta på bagel med ägg och ost. Barnen tröttnar dock inte på pannkakor med sirap till frukost.

Där hotellfrukost ingår kan man välja rostat bröd, juice, yoghurt, något som heter korv men som ser ut som hamburgare, någon form av ägg och ibland frukt. Kolhydrater och fett finns det bra mycket mer av än protein.

Efter 1,5 vecka med restaurang/hämt-mat alla dygnets måltider har vi alla hittat våra favoriter men också hunnit tröttna. Pizza och hamburgare funkar alltid – men sonen tyckte han var i himmelriket här om dagen när han fick spagetti och köttfärssås. Han tycker cheeseburgarna är väldigt goda och lagom stora här. Men hur gott är det när man käkat 7 cheeseburgare på 1,5 vecka?

Vi äter alltid en ordentlig frukost och minst ett riktigt mål mat om dagen. Utöver det blir det någon form av mellanmål. Ibland glass, ibland nachos men allra helst en sallad. Sallad är dock inte alltid det lättaste att få tag på. Inget man kan gå förbi en kiosk och köpa. Kiosker med glass och snabbmat finns nästan överallt där man kan vara ute och gå.

McDonaldsfrukost idag. Bagel med bacon, ägg och ost, juice, kaffe och hashbrown

Sonens middag i måndags – en ”steak” med bakad potatis. Detta var en barnportion.

Min mat i måndags. Den friterade fisken fyller en hel tallrik. Den bakade potatisen och grönsakerna finns på andra tallrikar bredvid. Portionerna är ofta överdimensionerade. Vi försöker lära oss att beställa in 3 portioner mat och dela på det.

Efterrätterna är ofta goda – här cheesecake.

Vi försöker hitta andra drycker än läsk. Läsk är helt klart billigast. Icetea är också bra i pris, men allt annat är dyrare. Denna mugg har här strawberry icetea – INTE gott!

I bilen har vi frigolit-kylväskor som vi fyller med 10 liter is varje morgon. Is köper man för 20 kronor på seveneleven eller bensinstationer. I bilen har vi frukt och vatten. På mataffären kan man köpa 24 pack med vattenflaskor för 25 kronor. När man är ute och turistar, alltså om man behöver vatten när man går i en park eller går/åker någon sightseeingtur tar de ofta 20-30 kronor per flaska…

Fredag är resdag igen!

Eftersom vår flyg var försenat missade vi att åka förbi Lancaster på väg söder ut. Nu har vi chansen igen. Försöker ta ett lunchstop där i morgon fredag.

Tror vi har ca 26 mil framför oss i morgon. Först 20 till Lancaster sedan 6 till Harrisburg.

Resan har gått först ner och sen upp. Men från och med nu ska vi inte åka fram och tillbaka 🙂

Tror vi har åkt ca 120 mil hittills.

Bensinpriset är hälften av vad det kostar hemma… ifall någon undrade 🙂

Idag blev det en tur i Washington D.C.
Förresten. Washington D.C är inte en stat. D.C står för District of Colombia. Det är ett distrikt och alltså inte en stat. USA har 50 stater och D.C är inte del av dessa 50 stater.

Vi tog Metron upp till de centrala sight-seeing delarna av staden. Det visade sig sedan att det var dyrare att åka metro än att åka taxi. Vi tog taxi hem till hotellet…

En vanlig syn i USA. En form av bilar eller vagnar som säljer snabbmat, snacks och drycker.

Air and Spacemuseum. Say no more!

En till!

Coolt!

Var på toa och hittade en kackerlacka på golvet. Den var upp och ner. Död. Mätte ca 3 cm i längd…

The Capitol – inte att blanda ihop med Vita Huset!

Monumentet… inbyggd i en klätterställning. Vilken (o)tur vi har. Det verkar vara renoveringsdags.

Mäktiga träd i parken.

Monumentet. MED klätterställning, eller var det byggnadsställning?!

The White House!

Jättekul med föräldrar som släpar runt en överallt åsså ska man titta på massa saker och förstå att det är skillnad på Monumentet och Maryland. Men hur var det egentligen. Hette staten Monumentet och byggnaden Maryland?

Vi var lite snåla på turistattaktioner idag. Men det kändes helt okej för alla!

Nu vill jag dela med mig av ett stycke amerikansk kultur igen. Nog har väl jag precis som de flesta vetat att det spelas Baseboll i USA, men jag har aldrig funderat något vidare på det. Inte heller har jag tänkt att det skulle kunna vara endel av amerikansk kultur. För cirka ett halvår sedan råkade jag hitta en blogg som är skriven av en kvinna som kallar sig Basebollfrun. Hon skriver om livet som fru (blivande fru) till en Basebollspelare. Hon skriver om livet i USA på ett sätt som jag gillar. Hon skriver roligt, skarpt, glatt, humoristiskt, egoistiskt och framför allt med glimten i ögat.

Basebollfrun har fått mig nyfiken på Baseboll. Eftersom jag vet att en match tar ca 4 timmar trodde jag aldrig riktigt att vi skulle få in en match i vårt ”schema”. Men så bara hände det!

I morse när vi skulle åka tunnelbana gick vi förbi en stadion har i Washington D.C. Där stod annonserat om match i kväll. Så vi gjorde det vi ville göra i D.C och gick sedan för att se om det gick att få biljetter. Det gick ju såklart!!

Biljetterna! Vi köpte 4 biljetter för 70 dollar. 20 för vuxna och 15 för barn. Vi satt rätt högt upp på läktaren, men platserna var jättebra! Vi fick lära oss i kön till biljettkassan att det fanns biljetter från 5 dollar till ca 300 dollar. Vet inte sanningen i detta… Vet du Basebollfrun?

Nationals Park var mäktig! Digitalskyltarna visade att det var 33 000 personer på plats och den var långt ifrån full. Kanske får det plats det dubbla? Jag googlade och fick fram att det får plats drygt 41500 pers. Men många säten var tomma, kanske var det fler av de som köpt biljetter som inte kom eftersom det regnade när matchen skulle börja.

En söt soptunna. Fanns överallt 🙂

All publik befann sig under tak när matchen skulle börja och planen var täckt med en vit stor plastduk. Matchen skulle börja 16.05 men sköts upp en timme. Men det verkar som att vi hade tur. Jag har hört av en viss Fru att matcher kan skjutas upp i 5 timmar på grund av regn…

Nachos och en drink så klart!

JA! Jag har köpte en keps. Känner mig verkligen hemma i keps här. Alla har det…
VARNING: American-wanna-be…

Match i full gång. Men det var inte mycket action. Vi förstod givetvis inte alls reglerna. Publiken jublade och buade fast vi inte fattat att något hänt. Underhållande var det faktiskt hela tiden. Att matchen tog 4 timmar kändes inte.

När vi kom till hotellet googlade vi om det fanns en anledning till att det inte var så mycket action i matchen – jodå! Washington National ligger 3e sist i serien av 30 lag! Whops!

Vi klarade hela matchen utan regn. Fick några regndroppar på oss när vi gick till hotellet.

Ännu en gång på denna resa har det känts som att vi lyckats göra något som inte vanliga turister gör. Det var en upplevelse väl värd de 5,5 timmar som vi befann oss på arenan!

VARNING: American-family-vanna-be
Nu smälter vi in ordentligt! Hemma skulle vi ALDRIG gå alla fyra i keps – jag lovar. Men här känns det helt ok. Inte minst för att den fyller en funktion. Solen är stark och solglasögonen gör inte hela jobbet. Dagarna är varma och solen står högt. Så vi får vara lite wanna-be i några veckor till 🙂

Idag började vi dagen med att gå omkring i den Historiska huvudstaden Williamsburg. Williamsburg var Virginias huvudstad i nästan hundra år på 1700-talet. Platsen Colonial Williamsburg är en mix av ett historiskt landmärke och ett levande historiskt museum. Många byggnader är återuppbyggda på de platser där de stod på 1700-talet. Runt omkring på det stora området går det omkring folk klädda som man klädde sig på den tiden. Alla affärer och alla museum och hus har personal som är tidsenligt klädda. Personalen spelar en levande historia och tar sig an rollen som en medborgare på 1700-talet.

I en trädgård kunde man köpa plantor. Givetvis var det växter som fanns på 1700-talet.

Eller varför inte hemmagjord marmelad?

Vackra vyer. Där borta ligger Guvenörsbostaden.

Ek

Vackra träd
Sedan var det dags att lämna Williamsburg.
Resan på 26 mil tog nästan 4 timmar inklusive lunchstopp.
När vi kom till Washington D.C checkade vi in på hotellet och åkte till Georgetown som är en vacker del av Washington D.C
I Washington D.C finns inga skyskrapor. De högsta byggnaderna är ca 10 våningar höga. I Georgetown är ingen byggnad högre än 3 våningar.

I Georgetown hittade vi en restaurang som passade alla i familjen. Efter att ha beställt insåg vi att restaurangen var lite för fin för vår klädsel… Men vi blev omhändertagna och maten var god!

Georgetown!

Georgetown!

Vi shoppade lite innan vi åkte till hotellet. När vi kom ut från GAP ösregnade det. Men det var vackra moln!

Läs mer om King’s Creek här King’s Creek timeshare

Tisdagen bjöd inte bara på berg och dalbanor utan även ett stycke amerikansk kultur. När vi var och shoppade massa outlet-saker på måndagen var det en tjej som började prata med oss. Hon stod vid ett ”Informtation center” så vi tänkte vi skulle passa på att fråga lite om Williamsburg och hur vi skulle tänka kring biljetter för de saker vi ville göra.

Vips så hade hon fixat så att tre av fyra i familjen fick komma in på Bush Gardens för under halva priset. Det lät ju toppen (en biljett kostade 70 dollar = ca 490 kr). Det enda vi var tvungen att göra var att åka till King’s Creek Plantation, få höra lite om deras resort och sedan skulle vi få våra biljetter. Vi betalade och hoppades att hon inte lurat oss.

Lurat oss hade hon inte, men presentationen var över 2 timmar lång! Det var stundvis besvärligt att sitta där och lyssna, samtidigt som det gav oss ett stycke amerikansk kultur…

Vem har inte tittat på Dirty Dancing och halvt förstått halvt inte förstått hur de egentligen bor på det där ”resortet”?

Timeshare är ett väldigt vanligt sätt för att underlätta sitt semestrande. Det innebär att man är delägare i ett ”resort” och har tillgång till alla faciliteter som finns där under ett visst antal dagar på året. Vi svenskar har ju ibland andels-lägenheter i fjällen och då har man ofta ett visst antal förutbestämda veckor per år i en specifik stuga/lägenhet. Skillnaden med timeshare är att man har en andel i ett hus av en speciell storlek och inte ett specifikt hus.

I detta fall skulle man (för en som vi uppfattade det) till en liten penning köpa in sig i en andel och få tillgång till 75 dagar på resortet. Man betalade per månad och för varje år man var ägare samlade man poäng. För dessa poäng kunde man byta till sig dagar eller veckor på andra resorts. På så vis behövde man inte åka till samma ställe utan man kunde även åka till andra orter, bara man fortsatte att betala.

Vi skrev inte under för något boende. Men vi fick våra biljetter till Bush Garden och ett stycke förståelse för semestrande amerikaner.

Tisdagen den 25 juni är Lillebrors födelsedag. Den firades med att vara på Bush Gardens.

Han var väldigt nöjd över dagen! På kvällen köpte vi hem tårta. ”Happy Birthday” och dekorationerna i hörnen är av plast. Men godisarna och den blå icingen gick att äta. Tårtan bestod av en sockerkaksbotten och Icing. Den var utan fyllning. Lillebror gick helt på utseendet när han valde denna. Men alla tyckte att den var god. Tårtan kostade knappt 60 kronor.

Nu har vi haft fullt upp i några dagar. Vi har firat en 11-åring och varit på en nöjespark här i Williamsburg som heter Bush Gardens.

Dagens resa innebär att vi ska uppåt igen.

Vi ska åka 25 mil. Vi har lärt oss att det tar mycket längre att åka bil här än hemma. Så vi räknar med 4 timmars bilfärd.

I måndags kom vi till Williamsburg efter en bilfärd på ca 4 timmar. Vi checkade in på hotellet och åkte iväg till ett stort Outletområde. Det blev Pikétröjor och shorts från Tommy Hilfiger till Maken, Pikétröjor och huvtröjor till Lillebror och lite smått till mig och Julia.
Till middag var vi på en fantastiks fiskrestaurang och åt en födelsedagsmiddag för Lillebror.

Igår tisdag var det Lillebrors födelsedag. Den firades med att tillbringa dagen på Bush Gardens. Vi hade roligt hela dagen även fast det var närmare 40 grader ute. Vi försökte åka så många vatten-saker som möjligt, som tur var fanns det en hel del vatten-karuseller och det var inte mycket kö alls.

Efter 7 timmar på Bush Gardens var vi nöjda och åkte tillbaka till hotellet. Där åt vi och barnen badade i hotellets pool.

Idag ska jag försöka skriva några inlägg när vi åker bil norrut. För jag har lite mer att berätta… Vi får se hur det går. Nu är det dags för frukost här!

I morgon ska vi bara åka 24 mil, enligt googlemaps ska det ta ca 2,5 timmar.

I morgon blir resdag 8.

Ett roligt sätt att lära sig namnen på Usa’s stater är att titta på alla registreringsskyltar på bilarna.
Alla bilar har en stats namn på. Barnen och jag letar stater på bilarna och tar kort. Målet är att hitta plåtar från alla stater.
Sedan 1959 finns 50 stater i USA + Discrict of Colombia (Washington D.C)

På registreringsskyltarna kan man även hitta annan intressant information. Tex om det är en vanlig personbil, om det är en bil som tillhör yrkestrafik, om föraren har tillåtelse att parkera på handikapparkering.

Varje stat har dessutom flera olika utföranden på sin skylt. Vi har tex hittat minst 5 versioner av skylten Virginia. På varje skylt finns ofta något som kännetecknar staden (Ofta finns en bild eller färger som hör ihop med staten)samt statens slogan.
New York – The Empire State
California -The golden state
Virginia – Virginia is for lovers
New Jersey – The garden sate

Läs mer om slogans till varje stat här >>

Här är en trevlig infosida om hur man räknar stater och hur man kan se antalet stater i USAs flagga.

De stater vi hittat och tagit kort på är 15 st:
Connecticut, Delaware, Florida, Maine, Maryland, Massachusetts, Michigan, New York, North Carolina, Ohio, Pennsylvania, South Carolina, Texas, Virginia, West Virginia

De stater vi satt vår fot i är:
New York, New Jersey, Pennsylvania, Delaware, Maryland, West Virginia, Virginia

I december 1992 var jag med i Washington Post!
De gjorde ett reportage om ett plantage från 1800-talet som heter Oatlands.
Till jul brukade de göra en levande teater som jag var del av. Vi som jobbade gick runt i rummen ”kvällen före julafton” och besökarna fick en upplevelse av hur det kunde ha varit att fira jul på Oatlands före inbördeskriget. När fotografen var där spelade jag dottern i huset som gifte sig den julen, så jag är bröllopsklädd.

Planen var att åka ut till Oatlands idag och titta på omgivningarna, där finns en fantastisk trädgård. Samt att man kan gå in i huset. Bild på huset finns HÄR >>

Men barnen var trötta och längtade till hotellets pool… så vi åkte aldrig till Oatlands.

Idag vaknade vi upp på Hyatt utanför Dulles airport. Frukost ingick i hotellpriset, så vi tog oss ner till lobbyn för lite frulle som var helt ok! Äggröra, rostat bröd, marmelad, flingor, fil, frukt, omelett, kaffe, the och juice fanns att välja mellan. Alla var rätt nöjda om man jämför med ”det-blir-som-det-blir-hämt-frukosten-i-new-york”.

Idag var det bara korta turer på agendan. Planen var att återuppleva minnen från min tid i Leesburg. Vi började med att åka 20 minuter från hotellet (ca 3 mil) till huset där jag bodde.

410 Tearose Place, Leesburg, Virginia.
Här bodde jag maj 1992- maj 1993. Träden var mycket större. Hela området var mer lummigt. Huset såg igenbommat ut. Kanske var de på semester – de som bor där nu?
Jag saknade flaggstången. När jag bodde där var flaggan ofta hissad. När jag bodde där var den svenska flaggan hissad ibland. Min värdpappa tyckte mycket om att flagga!

Efter att ha åkt runt lite i Leesburg åkte vi till en, för USA, Historiskt viktig plats; Harpers Ferry. Jag minns detta som ”gamla stan” vid ett fantastiskt läge där Potomac River klyver sig mellan 3 stater: Virginia, West Virginia och Maryland. Där fanns mysiga små butiker med Viktorianska prylar. Man ville handla mycket…
Nu var det MYCKET mer Kommersiellt. Jag tror det var ”Harpers Ferry National Historical Park” även förr. Men nu kunde man inte åka ner i gamla staden, man fick parkera på en stor parkering och åka ”Government” bussar till den lilla staden. I stället för små mysiga butiker var där nu extremt mycket folk och i princip bara museum och restauranger. Området hade tappat mycket av sin charm.
Men vyn vid Potomac River var vacker!

Till och med molnen var vackra!

Träd hade vuxit upp vid bro-fundamenten från 1800-talet.
Här gick viktiga järnvägar och under inbördeskriget skedde här ett stort slag år 1862.

Inne i en butik fanns historiskt godis. De sålde godis ”typiskt för 1700-talet”, typiskt för 1800-talet osv. Fanns en hel del fint att titta på också 🙂

Julia fick klä sig i tidsenliga kläder och intervjua en kvinna som ”levde på den tiden” Kan hända att hon kommer med på Harpers Ferrys Youtube-sida senare eftersom de filmade det hela 🙂

Vacker vy från en bro som gick över Photomac.

Sedan åkte vi tillbaka till Leesburg. Mycket såg ut som för 20 år sidan, tex Ben Franklin. Det är en butik som är lite som Panduro hemma. Här var jag mycket eftersom jag höll på att brodera en hel del när jag bodde där… Staden har mer än dubblerat sin befolkning på 20 år, så givetvis såg mycket annorlunda ut.

På eftermiddagen festade vi med en glass. Sååå gott!

Innan vi åkte tillbaka till hotellet åkte vi för att handla. Vi behövde lite middagsmat, lite förvaringslådor till bilen samt en kylbox. Eftersom vi ”bor” i bilen vill vi inte behöva ta med alla packning in till hotellen varje natt. Så lite smart förvaring i bilen behövdes!
Affären var extremt stor!!!
När jag var i USA för 20 år sedan, då var mataffärerna jättestora jämfört med hemma. För 20 år sedan var en stor matbutik bara en femtedel av en ICA MAXI idag. Men matbutikerna i USA för 20 år sedan var i storlek av ICA MAXI nu…
Denna butik var en mix av ICA MAXI, RUSTA, ÖB, JYSK och EXPERT och den var stor som 4 ICA maxi! Galet!

På eftermiddagen var alla trötta efter en dag med ca 35 graders värme. Så det blev poolen på hotellet.

Vackert va?!

I morgon ska vi 27 mil sydost till Williamsburg.