Söndagen blev en omtumlande dag och här kommer massor av bilder. När kvällen kom var vi helt slut och vi gick och lade oss tidigt. Dagen började lugnt. Med frukost och morgonrutiner i sommarstugan. Sedan åkte vi ner till båten och där skulle vi först sätta upp de fina gardinerna. Tyget har jag fått av mamma och hon har samma tyg i sin båt och använder det till överkast 

Så här ser båten ut inne. Gardinerna är uppsatta. Hela familjen blev supernöjd och både jag och maken tycker att båten fick ett rejält lyft.

Barnen är mycket nöjda. Dottern tyckte först att det var konstigt att båten varken hade toa eller dusch, men vi fick förklara att alla båtar inte är så stora som mormor och morfars båt. Vår förra båt hade ju visserligen toalett, men ingen dusch. Fast då var Dottern så liten, så det kommer hon inte ihåg.
Nu börjar äventyret. Efter att ha funderat av och till medan jag satte upp gardinerna. Inspekterat mastkranen och vindarna konstaterade vi att vi skulle våga försöka masta på båten. Eftersom det blåste så mycket och vi bara var 2 vuxna + 2 ganska stojiga barn tänkte vi att det inte kommer att bli lätt. Men det värsta som kan hända är att det inte går, och då är det bara att avbryta och försöka en annan dag när det blåser mindre.
Jag tog hand om mastkranen och maken tog masten. Han styrde den rätt och höll den på plats medan jag fick skruva fast alla stag. Båten blev mycket snyggare med mast! När vi precis var klara kom en man springande mot oss. Han berättade att hans båt låg och drev, hans motor hade lagt av. Kunde vi hjälpa? (Det var hans granne och hans dotter som var på båten som drev.)
Jag hann tänka att detta inte var någon bra ide, men självklart vill man hjälpa. Men det var ju att faktum att vår båt PRECIS var påmastad och sjösatt. Vi hade ju inte testat att åka med båten ännu, mer än mellan sjösättningen och bryggan….

De åkte i alla fall ut. Mannen som var ägare till den drivande båten och Maken kastade loss. Jag stannade med Barnen i land. Det blåste mycket och båten skumpade mest runt. När jag såg vart den drivande båten var, insåg jag att vår båt aldrig kommer att komma dit. Det är för grunt där…
Förklaring till bilden.
1) Rättviks kyrka
2) Vår båt! Så liten att den knappt syns.
3) Långt in mot ån, låg den drivande båten.
vad händer?
Vår båts motor lade av. vår båt drev mot det grunda och Maken och passageraren kunde inte göra något. Jag ringde och sade att de måste ankra så de inte driver in i sanden. Jag gick runt vid båtklubben och frågade om någon hade en liten båt med aktersnurra. Fick till svar att “det kommer aldrig att gå”. Vi har redan ringt sjöräddningen.
Efter 10 minuter kom sjöräddningen. Vid detta lag hade den andra drivande båten kommit in till bryggan vid ån. Sjöräddningen åkte ut och hämtade vår båt.

1) Kyrkan
2) Sjörättningen
3) Vår båt
Vår båt drogs in ända till bryggplatsen. Eftersom den andra drivande båten hittat en brygga var det inte aktuellt att åka till den + att man inte skulle komma in mot ån med sjöräddningens båt…. Lagom tills att vi konstaterat detta, fungerade den drivande båten. “Grannen” hade kommit på att slangen till bränslepumpen hoppat ur och ganska simpelt satt tillbaka den - viola! Båten fungerar.
Allt detta äventyr för en liten slang till en bränsletank!
Jag vet inte om man skall bli sur eller skratta.
Det var inte kul att åka på räddningsaktion när vi inte ens vet hur båten funkar…. Inte så smart heller. Men oj vad vi lärt oss!
Senare vid bryggan fick vi igång vår motor….. lömsk sak!
Efter äventyret åkte vi hem till stugan och packade och städade.
När vi kom hem var det fika och sedan nattning. När barnen gått och knoppat kände jag för lite avslappning och en lugn stund. Tände alla ljus i duschen och stod där läääääänge.
