Apr 03 2007
ridning med publik
Efter en omtumlande eftermiddag där sonen råkade få igång larmet på Guldfynd följde dottern med mig till ridningen. I dag var vi 4 av 5 som red och vi hade travövning över bommar och sedan blev det en del försök till tölt - men jag lyckades inte idag. Dottern tog ett kort på mig när lektionen var avslutad.
Instruktören sade sedan att dottern kunde rida till stallet - Gissa om hon blev lycklig för det lilla, hon hade ju faktiskt stått och tittat på i en hel timme!
Hon når inte ner till stigbyglarna men ser mycket mer naturlig ut i sadeln än vad jag gör….
Vad det gäller guldfynd så var det faktiskt rätt jobbigt. Vår son är en lugn kille som sällan ställer till problem även om han kan vara lika nyfiken som andra barn (ni som känner oss vet ju precis vad jag menar). Inne på Guldfynd skulle vi byta ett par örhängen. Vi står och tittar i ett av smyckesfönstrena när larmet plötsligt går. Jag och barnen blev jätterädd och jag får en blick av ett butiksbiträde och kommentaren:
“så får man faktiskt inte göra”.
Jag frågade: Vad har vi gjort?
- Man får inte rycka i lådorna! Åsså en sån där mördande blick igen.
Jag blev helt chockad! Sonen hade alltså tagit i handtaget på en låda där det finns smycken. Då gick larmet och vi fick mer eller mindre en utskällning….
Jag bad givetvis om ursäkt men ville bara gå därifrån. Kändes inge kul att handla där + att det är inte första gången jag går in där med dottern som vill ha nya örhängen. Man är tydligen en väldigt besvärlig kund om man har barn….
